Nytändning!

Från en helg då allt kändes motigt och stressfyllt, till en helt vanlig tisdag då jag ser en ljusning för framtiden. Jag måste ge mig själv lite cred för att jag inte är deppig särskilt länge och jag försöker alltid finna en lösning på vad det nu är som klämmer. Jag försöker alltid känna att det är okej att vara låg ett tag, men att inte gå ner sig för djupt i något som faktiskt egentligen inte är ett problem. Då menar jag såklart inte att alla med depressioner borde "se det från den ljusa sidan" och rycka upp sig :) För det jag stöter på i mitt liv är än så länge bara vanliga, hälsosamma och utvecklande motgångar! Sen är jag vad fler människor, kanske i synnerhet vi kvinnfolk, borde vara; egoistisk! Men så orkar jag extra mycket för alla dem jag älskar och bryr mig om också tänker jag ;)

Jag har bytt bana med Jura. Eller ja, jag har egentligen bestämt mig för att prioritera freestylen, det som jag planerat att jag skulle satsa på när jag hämtade hem henne :D Lydnaden skulle ju liksom bli någon slags bisyssla, men på senare tid har den tagit upp alla träningstillfällen. Och jag har ju fullt sjå att koncentrera mig på att få till en start i lydnaden med Oban redan! 
Rörelselistan är satt och det är bara det roliga kvar!

Nu har ÄNTLIGEN Jura börjat löpa! Jag höll på att bli ordentligt nervös där ett tag, att något var fel, eller att jag på något sätt missat det och att jag nu måste stå där som de "blandrasuppfödare" jag ibland faktiskt föraktar. Pinsamt! Och oroande.
Så nu är förhoppningsvis Nikki, Skoja och Jura även synkade i framtiden. Känns bra att få en liten förklaring på hennes övertända hjärna just nu... ;) De har också till mattes förtret börjat vakta gården igen. Det är INTE okej här hos oss då folk går förbi med sina hundar precis utanför staketet och om alla tre slänger sig mot det och ska köra bort de stackars förbipasserande kommer det en dag ske en olycka. De får ju varna med något skall, men 
att rusa mot staketet och vråla är det banne mig slut på, innan det ens har börjat. Och då gäller det ju att ligga steget före, avleda och behärska. Och inte stå med näsan i rabatten som jag gjorde idag :)

Hundspråket, komplext för mig och ändå
så himla tydligt!

Nu tänker jag gå och lägga mig och vara otroligt tacksam över att mina hundar är friska och kan leva ett aktivt hundliv, i all terräng och i vilken fart de än väljer... All styrka till min vän Cissi! Jag beundrar din oändliga styrka och kärlek då det gäller dina hundar!