torsdag 17 november 2011

Ambitioner!




Ibland känner jag att det blir lite för mycket träning med för dålig fokus. Jag tror alla gånger att kvalité är bättre än kvantitet om man vill ha resultat, men kvantitet är också alla gånger mycket bättre än ingenting alls! :) Iallafall för matte som får småprata och dricka kaffe med sina fina vänner. Igår var vi i Matfors för att koncentrera oss på freestylen, men när jag väl hade tagit mig ut så rann energin ur mig och det blev mest slarv både med Obans lydnad och Tias freestyle. Det var däremot jäkligt kul att det gick så bra för de andra! Jag blev sjukt imponerad av Nikkis elitruta och Jenny och Gizmo satte deras senaste trick; hoppa upp på hennes rygg! :) 


Idag hälsade jag och Linnea på hos Tina. Det var så himla längesedan vi träffades, träningarna upplöstes ju litegrann när Anette och Linnea gick in för lydnad, Sulan gick bort och att Tina själv inte fått vara frisk. Vi surrade och tränade litegrann, jag hade bara med mig Tia för att ge henne lite kvalitétstid med mig, men det blev ingen djupare dykning i träningen, jag var ju helt enkelt lite disträ. Men jag blev peppad av både Linnea och Tinas ambitioner om att ta sig högt upp i lydnaden! Det är så kul att det faktiskt finns folk med sådana ambitioner och att de säger det! Det är så bra, jag blir supersporrad! 


Nu ikväll däremot har jag och hundarna legat i! 
Obelibob:
Stadga i ställandet, vill att han ska stå som gjuten fast jag krumbuktar och har mig.
Snabbare läggande ...
Fjärr (även introducerat "stå" som är helvetiskt mycket lättare än på Tia som är så lättfotad och trampig av sig :) )
Stå med framtassarna på en bok ...
Sätta en tass i en gryta ...
Och andra användbara moment ;)
Ja, och så det förbaskade ingångarna såklart!


Tia:
Fokuset har nästan hela passet legat på fjärren (nu börjar hon koppla att LÄGG betyder "lägga sig bakåt", duktig jänta!)
Sätta tassen i en gryta ...

fredag 11 november 2011

Freestyle SM 2012 - here we come!



Ja, man ska väl inte ropa "hej" förrän man kommit över bäcken, eller vad är det man brukar säga? Men jag har blitt inspirerad att sikta högt och faller jag så är det väl inte värre att man lite blåslagen får försöka ta sig opp igen.  
Jag känner ju att Tia och jag sakteliga börjar hitta tillbaka igen och hon tycker ju freestylen är otroligt roligt! Plötsligt blir hon inte alls tryckt av kravfyllda moment och pressade situationer utan verkar istället bli om ännu mera taggad att vara mig till lags! :) 
Jag har ett program färdigt till uppvisningarna vi ska ha framöver, ett "enklare" program som vänder sig till en "okunnig" publik. Sen har jag också en hel hög med teman och idéer till både hennes klass-3 program och till Pixies klass 1-program! Jag måste bara vara försiktig så jag inte "slösar" bort ett bra tema och en bra låt till ett "ynka" klass 1! :)
Det kommer ta längre tid att få till Pixies program, inte för att hon är direkt svårtränad, men hon tillhör ju inte mig så de där viktiga "köksträningarna" under tiden man gör middag faller bort :) 


Oban han får fortsätta traggla lydnad även nästa år :) Men jag hoppas ju kunna köra spår parallellt och där ligger begränsningarna inte hos honom utan hos mig såklart!